Från busstationen tog vi en taxi till vårt hotell och det var inte så långt. Stratosphere ligger på strippen, men i norra ändan. Las Vegas Blvd är längre än den del som kallas The Strip. Vi gick in och kom direkt till casinot där det fanns lite folk som spelade. Vi tänkte att vi såg lite luffiga ut efter en natt på bussen, men här går folk klädda hur som helst så vi behövde inte känna oss utanför ;) Vi tänkte checka in tidigare, men vid registreringen sa de att vi fick betala för en hel natt om vi gjorde det före åtta, efter det kostade det 10 $.
Vi lämnade in våra väskor vid Bell Desk, åt lite frukt, jag satte mig och läste och Astrid slumrade till i sin fåtölj. Då kom Security och undrade om hon var med mig och att man inte fick sova där, vi var övervakade också. Det kom en tjej med två muggar från Starbucks och jag kände att det var dags för morgonkaffe så vi tog en tur runt hotellet för att försöka lokalisera det, men hittade bara ett 7Eleven så det fick bli kaffe därifrån. Senare upptäckte vi att det fanns alldeles framför näsan på oss, inne på hotellet :)
När vi vaknade fräschade vi till oss och gick till Roxy's Diner för att äta brunch. Astrid tog Gluten-free flap jacks med lönnsirap och smör och jordgubbar som tillägg, jag tog en mexikansk omelett med hash browns, salsa och avokado. Till det hörde toast och muffin, men då jag inte äter någondera bad jag om att få lite tomater istället. Tydligen hade de stoppat i lite tomater och för det tog de betalt, inte så mycket men ändå. Kaffet smakade bra och äter man frukost får man flera påfyllningar. Astrid orkade knappt äta upp sina flap jacks så jag hjälpte henne lite på slutet, goda var de :)
Vi upp i tornet som befinner sig 350 m över marken, det tar 37 sekunder att åka från andra våningen. Förutom att man har en fin utsikt över hela Las Vegas där uppifrån så finns det också aktiviteter för de modiga. När vi var där uppe hörde vi några dunsar och så såg vi att det var X-scream på gång. Folk sitter i en vagn och åker ut över kanten, lutande ner mot marken. Visserligen är jag inte lika höjdrädd längre som jag har varit, men för mig räckte det tillsvidare med att jag vågar stå i tornet och se ut över stan utan att vara alldeles skakig.
Vi valde hotellets italienska restaurang, Fellini's Ristorante. Det blev en minestronesoppa utan pasta för mig och favorit i repris för Astrid, Ceasarsallad. Lagom mätta den här kvällen gick vi upp och la oss och utan internet är det lättare att komma i säng ;)
"Three eggs any style smothered in hollandaise sauce on top of sautéed smoked salmon, capers, onions, tomatoes and potatoes", Astrid med och jag utan hollandaisesås. Det smakade verkligen helt fantastiskt, något av det bästa jag ätit. Astrid orkade inte äta riktigt allt så i vanlig ordning var hushållsgrisen framme och hjälpte till. Proppmätta startade vi vår dag i Las Vegas.
Vi hade lite shopping kvar på programmet och eftersom vi här hade chans att enkelt ta oss till ett av de två outlets som finns i Las Vegas passade vi på. Vi valde det som fanns i södra ändan av Las Vegas Blvd och tog efter lite undersökningar Deuce till Fashion Mall där vi bytte till en annan buss som åkte lite längre, mellan de två outletarna. På Deuce som är dubbeldäckare fanns det oftast sittplatser, men på SDX var det proppfullt. Vi kom i alla fall fram till Las Vegas Premium Outlets South och brjade leta efter det vi skulle ha.
Barnkläder och pikéskjortor från Ralph Lauren till killarna och Kevin var det vi skulle ha. Vi hittade ett par affärer med barnkläder och mycket fint, men på den första var det inte speciellt billigt. På den andra var det bättre priser, men inte alla kläder var så fina. Det blev i alla fall några plagg till Daniels Alice och Jonnas pojke som snart ska se dagens ljus och vi hittade till slut också en Ralph Lauren och förhoppningsvis ska tröjorna passa.
När vi skulle ta bussen tillbaka till strippen var vi tvungna att först åka till ändhållplatsen och där byta till en annan buss. Vi klev av vid Bellagio och behövde bara vänta tio minuter på att nästa show skulle börja. Den här gången var det Luck Be A Lady med Frank Sinatra som stod för musiken och koreografin var också nu perfekt. Så fantastiskt. När skådespelet var slut fortsatte vi mot vårt hotell. Vi såg då att också The Mirage hade sevärdheter, men bara på kvällen och vi kunde inte vänta på det. Vulkanutbrott hade de. Senare fick vi också höra att nästa hotell, Treasure Island har fyrverkerier och live piratsjöslag på kvällarna.
Onsdag kväll hade vi biljetter till Frankie Moreno Show på vårt hotell. Vi hade planerat att äta i Buffet-restaurangen och vi blev glada när vi såg att vi fått en rabattkupong med 25 % på maten där när vi hade bokat showen. I senaste laget, runt halv sju, var vi ombytta och klara för mat. Showen började 8 pm och jag gillar inte att slänga i mig mat. Vi hade bara ätit varsitt äpple under dagen så vi var rätt så hungriga. Det var helt okej mat om än ingen riktig höjdare, jag åt massor med grönsaker och särskilt guacamole och mätt blev jag. Hittade lite jordgubbar och bananer till efterrätt, lite chokladsås och chokladnibs på dem. Astrid åt frukt och frozen yoghurt.
Uppträdandet var på teatern så vi gick dit när vi ätit klart. Frankie Moreno hade ett förband som bestod av ett gäng unga killar mellan 15 och 17 år som tydligen var de yngsta som uppträdde i Vegas. Sedan var det dags för Frankie Moreno, som både skriver egna låtar och sjunger covers. Han började med två egna låtar och sedan var det lite mellansnack innan han sjöng Beatles' Eleonor Rigby. Frankie Moreno är en hunk, han är rolig, han sjunger bra och han spelar både gitarr, piano och munspel. Han hade också ett gäng duktiga musiker med sig på scen så det här var riktigt bra. Det enda som inte var bra var att det var alldeles för kort. Allt var över på drygt en timme.